Som ni märkt kära vänner så har jag varken haft tid eller lust att uppdatera bloggen. Men för dig som inte vet har vi i alla fall lyckats komma hem till Sverigen igen för ett tag sedan. Efter all otur vi haft där nere åkte vi till flygplatsen trots information att vi inte skulle få plats på planet. Vi gick raka vägen till buisness incheckningen och sa att vi skulle med planet. Hon verkade lite osäker och sa att det var fullt tills vi visade guldkortet. Ett sådant kort familjen Rosander har fått för att dom rest så mycket. Då började kvinnan söka och skriva på datorn i närmare 10 minuter. Sedan bad hon oss sätta oss ned vid hennes fåtöjler och vänta tills incheckningen var över. Minuter gick och blev till timma, sedan vinkade hon in oss och sa med världens leende på läpparna "lucky girls, lucky girls". Springandes till planet bara 20 minuter innan avgång både skrattade vi och grät vi. Stackars alla andra svenskar soms tod uppradade på flygplatsen och sov på kartonger i källaren. Och där sprang vi förbi bara för att vi hade guldkort? Mådde aningens dåligt över det, men faktiskt så hade vi ju också viktiga saker att komma hem till. Mitt sista år på gymnasiet innebär mycket. Betyg och sista prov, nationella och balträningar.

Sen vi har kommit hem har tiden gått en tredjedel så sakta som i Thailand. Har haft alldeles för mycket att ta igen i skolan. Har haft alldeles för många människor att vilja träffa. Men på många sätt längtar jag ändå tillbaka så otroligt mycket just nu. Livet människorna lever där nere verkar på så många sätt på mycket enklare än här. Bara att de ser varandra på annat sätt än här är fascinerande. Jag gillar Thailand och jag kommer definitivt åka tillbaka dit igen, trots den långa flygturen.

Bilder kommer efterhand..